Ska företag ta ett större hälsoansvar?

På GymBusiness har vi tidigare ställt frågan - vem ansvarar för min hälsa? Är det jag själv, min arbetsplats eller staten? Det verkar inte vara speciellt självklart vem som ska ta på sig "skyldigheten" att se till att medborgarna lever livet med hälsan på topp. 

Företag har en naturlig vinning med personal som mår bra och tar hand om sin hälsa. Det handlar om den ekonomiska vinning ett företag kan uppnå om personalstyrka har hög arbetseffektivitet, låg sjukfrånvaro och snabb rehabilitering vid eventuella problem. Därför ser vi exempel på olika friskvårdssatsningar med mer eller mindre lyckade resultat. Det gemensamma tänket vid dessa friskvårdssatsningar är - att arbetsgivaren vill hjälpa till att främja förutsättningarna för att skaffa sig ett liv där hälsan ligger högt i prioritering.
 
Här är några exempel på olika företags aktiviteter:
 
Gå ner i vikt på företagets bekostnad
På SKF i Göteborg valde man att  bekosta viktminskningskurser i kombination med träning. I en artikel i GP framgick det att en av SKF´s anställda - Henrik Holst 39 år - fick hjälp att gå ner i vikt. När han startade vägde han 220 kilo och är nu nere på drygt 140 kilo. Målet är under 100 kilo. "Vi har ett stort batteri av friskvård för våra anställda, där viktminskning finns som ett alternativ. Vi pekar inte ut några individer, det är viktigt. Detta är ett bara ett erbjudande för den som själv vill" säger Johannes Appeby, HR-expert vid SKF Sverige AB. 
 
Ikea säger sig vara öppna för att sponsra viktminskning efter förfrågan från enskilda anställda, även om frågan inte varit uppe på bordet tidigare. På läkemedlesföretaget Astra får anställda personlig hjälp först när övervikten blir ett arbetsmiljöproblem för den enskilde. Då är det deras företagshälsovård som försöker hjälpa till att hitta olika program som ska leverera resultat.
 
Träna regelbundet så får du mer semester
Det Västeråsbaserade företaget Bostads AB Mimer startade sin friskvårdssatsning för två år sedan. Mimer hade hamnat i en nedåtgående spiral med ökade sjuktal och långtidssjukskrivningar till följd. 2017 infördes därför en friskvårdssatsning där medarbetarna fick tillbaka 20 procent av den tid de utförde pulshöjande träning i upp till tre timmar i veckan. Under ett år handlar det om 31,2 timmar, vilket motsvarar nästan en veckas extra semester. Varje träningstillfälle noteras i den digitala träningsdagboken som medarbetaren sedan skickar till HR-avdelningen. 
 
"På Mimer har vi alltid haft fri träning på exempelvis Friskis & Svettis för våra anställda, men vi fick ofta höra att "jag har inte tid att gå dit". Vi tittade på alternativet att införa en friskvårdstimme, men var rädda för att det sedan inte skulle hålla i sig. Så vi bestämde oss för att satsa på något helt annat. Att bygga den nya satsningen kring rörelse och motion kändes som en självklar väg att gå. Det här är ett lönsamt projekt. Räknar vi på nedgången i sjukfrånvaro och minskat antal personer i riskgruppen så räcker bara det. Till det kommer ökad ork, arbetsglädje och stolthet", säger Wivecka Ljungh, HR- och kvalitetschef på Mimer.
 
Här är några av Mimers resultat:
* 77 procent av de anställda för träningsdagbok.
 
* 20 procent fler än tidigare tränar 3 - 4 gånger/vecka.
 
* Symptom som huvudvärk, värk i nacken, magbesvär och trötthet har minskat med nästan 30 procent.'
 
*  Inga medarbetare är idag långtidssjukskrivna på heltid. Några är på väg tillbaka efter sjukskrivning och arbetar deltid. 
 
* Sjukfrånvaron inom företaget har sjunkit från 4,8 (2016) till 3,37 (2018), vilket motsvarar en sänkning med 30 procent.
 
Vill du ha högre lön måste du träna
I Kalmar finns ett intressant exempel från det kommunala bolaget Kalmar Vatten. De tvingar sina anställda att träna för att ha möjligheten att få högre lön. Träningen räknas som en del av lönekriterierna. Två gånger i veckan, en timme per gång, måste de 80 anställda träna. De får välja om de vill göra det på arbetstid eller på kvällen, väljer de det senare får de betalt per timme. "Om någon systematiskt inte tränar kan vi hålla nere lönen för den personen" säger Linn Sjögren, personalchef på bolaget. Friskvården ingår i såväl befattningsbeskrivningar som lönekriterier, och företagsledningen kontrollerar aktivt att de anställda verkligen går och tränar på något av de gym som man har avtal med.

Kalmar Vatten tecknade avtal med fem gym där det anställda får ett träningskort betalt på valfritt ställe. Den enskilde ska träna vid två tillfällen i veckan och bestämmer själv när man tränar och det finns även möjlighet att träna på kvällstid och då får man ersättning timme för timme. En av timmarna måste utgöras av styrketräning, detta för att motverka belastningsskador. Närvaron kontrolleras på gymmen för varje anställd då och då för att ha ett underlag till medarbetarsamtal och lönesättning.

"Friskvårdbidraget som vi hade tidigare utnyttjades inte av dem som behövde det mest. De som redan tränade blev jätteglada och de som inte tränade brydde sig inte alls och det var det vi ville komma åt. Ett av våra övergripande mål är att pensionera friska medarbetare" säger Linn Sjögren. Enligt Kalmar Vatten har denna personalpolitiken bidragit till att sjukfrånvaron minskat från 3,48 % till 3,12 %. Där är även en minskning av belastningsskador samt mindre omplaceringar.

Fackförbundet Kommunal har ingenting att anmärka på policyn. "Generellt sett är Kommunal positivt till friskvård. Och som jag förstår det så hade man ju rätt stora problem med belastningsskador på Kalmar Vatten tidigare. Har man tunga arbetsmoment, så är det viktigt att bygga upp kroppen" menar Maria Gren, sektionsordförande för Kommunal i Kalmar.

Rate this item
(0 votes)
Björn Johansson

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Våra partners

Om oss

Om oss
GymBusiness.se är Sveriges ledande B2B plattform för dig som vill driva ett framgångsrikt gym

gymb logo